28 Feb

Avsnitt 175 – Anonym ID-handling

175 – avsnittet av Rederiet som heter “Sov du lilla videung”. Men 175 är också det antal avsnitt som hittills utkommit av din bästa podcast Kvack!. I detta etthundrasjuttiofemte avsnitt snackar Frida om en storseans, David lyfter den brännande frågan om surrogatmödraskap och Henrik oroar sig för mobbade robotar.

Dessutom: organdonation, livmoderuthyrning och lite allmänt politiskt snack. Och en hel del annat! NU KÖR VI!

en fil…

NYHETSRONDEN

Mystiska ljud i Oregon

Miljöpartist flummar loss

Spelberoende bieffekt av medicin

Acai inte så fantastiskt

Nya robotar mobbas

Var emot vapen – dömd för vapensmuggling

Man sköt sin egen dotter
DISKUSSION

Surrogatmödraskap

Storseans i Sundsvall

BOKKVACK

Calvin and muad’dib

Flattr this!

12 thoughts on “Avsnitt 175 – Anonym ID-handling

  1. Nå, låt mig då bli politiskt för en stund. :)

    Vill säga tack till Frida som tog upp klass-aspekten på surrogatmödraskap. Jag håller helt med om att det här finns en dimension som inte kan förbises och att det är något djupt olustigt med en liberal/fri marknad för organ/surrogat. Inte heller jag ser den utopi av härligt fungerande marknad som Henrik och David verkade se framför sig utan ser mer oroligt på en sådan utveckling. Det är något dystopiskt med att de med mest pengar fritt skulle kunna köpa medicinska tjänster av det slaget från fattiga – jag har en känsla av att det inte skulle vara en väg ur fattigdom att sälja sin kropp på det sättet lika lite som det är en väg ur fattigdom med prostitution. Jag tror inte heller att den skulle bli så att de som skulle vara surrogatmödrar skulle kunna sitta och välja och vraka mellan högsbjudande utan det troliga är väl att det skulle gå som det hittills gjort med stora delar av arbetsmarknaden redan – det skulle bli olika “vikariepool”-företag som utnyttjar personer som befinner sig i prekariatet för billig arbetskraft som inte kan klaga utan att få sparken. Jobb där utblidningskraven är låga är också i regel alltid uselt betalda och arbetsvillkoren likaså, så jag ser inte varför det skulle vara annorlunda i detta fall. Rika har redan mycket större friheter än fattiga och jag tror inte den maktobalanser behöver spädas på ytterligare.

    Med detta sagt är jag betydligt mer öppen för altruistiskt surrogatmödraskap i formen som ni exemplifierade med syster/nära vän som vill ställa upp. Det tycker jag låter betydligt mer rimligt.

    • Min syn på saken, om jag ska utvecklad den vidare en smula från programmet, är att vilka dystopiska visioner vi än kan postulera så är dessa i sig aldrig skäl nog för att lagstifta bort kvinnans rätt över hennes egen kropp. Om samhällsmässiga problem uppstår på grund av att kvinnan äger sin egen kropp så har vi två alternativ, antingen åtgärdar vi dessa via medel som ändå tillåter kvinnan fullt ägandeskap över hennes kropp eller så lever vi med dem. Klasskillnaderna kan mycket väl öka, men det är heller inte kvinnans jobb att hålla dessa så minimala som möjligt, det är något vi ska jobba på inom hela samhällsstrukturen och inte via att lagstifta om vem som bestämmer över vems kropp.

      • Jag ser det i förstone inte som en fråga vad man får göra med sin egen kropp utan mer vad som ska vara tillåtet att betala för eller utnyttja andras. För att utnyttja friheter krävs ju resurser vilket gör att de med mest resurser också får mest frihet. Jag ser inte varför samhället automatiskt skulle bli bättre av större möjligheter för rika att göra som de vill. Och det är väl där som skillnaden är mellan oss: du David ser linjen gå mellan personlig frihet/stat och jag ser den främst gå mellan rik/fattig. Jag ser problematiken främst som en klassfråga medan du ser den som en personlig frihetsfråga.

        Men jag blir lite nyfiken på hur du ställer dig inför just klassutjämnande politiska åtgärder/bestämmelser: är det enligt dig fel om den inskränker på den personliga friheten, eller är det just det här fallet? Jag tänker tex på hur du skulle betrakta “robin hood skatter” där rika kommuner tvingas ge bort delar av sina intäckter till fattiga – något som väl måste sägas vara in inskränking i kommunens medborgares friheter då de inte fritt får bestämma vad deras skattepengar ska gå till. Eller för den delen skatter i största allmänhet, där tänkare som t.ex Robert. Nozick argumenterade för att betala skatt var ett enormt intrång i den personliga friheten som var tvunget att vara så absolut minmalt som möjligt (därav hans Nattväktarstat).

        Helt enkelt: du argumenterar (om jag fattat det rätt) för att lagstiftning mot betalning för surrogatmödraskap är en inskränkning i den personliga friheten av specifikt kvinnor och därför fel. Hur ställer du dig till annan lagstifning som också inkränktar på den personliga friheten? Har du nått kriterium för vart den gränsen ska gå eller är det från fall till fall, och vad gör du just detta fall till något att kämpa för? (jag antar här att du inte är hardcore libertarian som i princip bara vill ha kvar äganderätten)

        Stora frågor att prata om i ett kommentatorsfält kanske, men jag är intresserad av din underliggande principiella tanke.

        • De med mest resurser kommer alltid ha mest frihet, detta kommer vi inte ifrån. Rika kommer alltid ha större möjligheter än fattiga, du och jag har större möjligheter än personer som är fattigare än vi. Min grundsyn är inte att man behöver göra allt till en fråga om grupp A mot grupp B, jag ser inte heller att man alltid ens behöver gruppera människor och ge dem kollektivt ansvar.

          Min grundsyn är att vi har ett samhällskontrakt där vi alla hjälps åt med de aspekter av tillvaron som är svåra/omöjliga att göra på egen hand. Exempel på detta är fackföreningar, sjukvård, sanitet och så vidare. Resten bör skötas av individen själv, och med resten menar jag alltså det som inte bör ingå i samhällskontraktet.

          Principiellt ser jag inga problem med att skatter fördelas efter behov, det är väl snarare lite vad de är till för. De ska inte samlas på hög, de ska omsättas, och detta inom de verksamheter som innefattar just samhället. Ingen av oss bestämmer vad våra skattepengar ska användas till, så jag ser inga större problem med att detta beslutas “högre upp”. Pengar i sig är ju inget reellt av värde, dessa är ju en produkt av samhället i sig, och saknar värde utanför detta. Avsäger du dig allt och går rakt ut i skogen med en resväska full med pengar kommer pengarna tjäna dig minimal nytta utöver bränsle för brasan. Rika är alltså precis lika beroende av samhället som alla andra, då det är samhället som ger rika deras egendom.

          All lagstiftning inskränker ju den personliga friheten per definition, då den talar om vad du inte får göra. Detta är i sin ordning, så länge det inte handlar om handlingar som endast påverkar dig som individ, anser jag. Staten har inget med det att göra, inte heller ska lagar har moralisk grund, utan behöver kunna kopplas till samhällsnyttan.

        • Jag kan också flika in att jag inte tror på fri vilja, och jag ser en tro på fri vilja som ett krav för att vara “hardcore-liberal”, så det blir inte gångbart för min del. Som du kanske ser. :)

          • Inte heller jag tror att “fri vilja”existerar i den vanliga förekommande mening utan ser mig väl som en mjuk determinist – vilket också gör att historisk determinism och historiematerialism ligger nära till hands. Vilket i sin tur gör att jag är vaksam på aspekter av just maktbalansen mellan rik/fattig som jag menar är i ständig förskjutning till rikas fördel, särskilt sedan den nya populistiska högervågen tagit mycket fokus från just dessa klassiska höger/vänster frågor till frågor om invandring och rasism. Det är inte av en slump att förslag om sänkta minimilöner kommer just nu tror jag då det politiska läget har öppnat för det. Jag håller med om att även de rika är beroende av samhället i så motto att deras rikedom bygger på att vi gemensamt accepterar pengars värde, men jag tror att det monetära abstrakta systemet är ett av de mest djupt rotade system vi har så deras maktbas sitter betydligt säkrare är många andras. Jag tycker nog också att man med gott fog kan säga att rika därav är något mindre beroende av samhällets stöd än de fattiga. Rika behöver inte förlita sig på a-kassa för att få mat på bordet, låna pengar för att kunna gå till tandläkaren eller vänta 2 år i vårdkö för en operation. Förövrigt så ökar pengakoncentration kring 1%:arna snabbare är reallönerna just nu, så världens resurser koncentreras allt mer kring de som har mest redan. Den franska ekonomen Thomas Piketty pratade om just det problemet i Skavlan förra året tror jag och hans lösning var en form av global förmögenhetsskatt och inskränkingar i vad rika kan göra med sina resurser.

            Jag är också med på att morallagar är något vanskligt som vi helst ska avstå ifrån – men jag vet inte om moral var det övergripande argumentet emot surrogatmödraskap (men där kan jag ha missat något).

            Nåja. Tack för klargörandet. Jag inser att vi ser olika på saken i vissa avseenden men det var intressant att få ett mer uttömmande svar.

  2. Hej!

    Tycker det är fel att jämföra organdonationer med surrogatmödraskap eftersom att få du får ju bara organ om du behöver ett nytt, tex en ny njure.

    Sen fattar jag inte heller varför det är så extremt viktigt för folk att barnet dom ska uppfostra ska till varje pris vara av deras egna DNA.

    • Du menar att skillnaden ligger i “vill ha” och “behöver”? Jag har själv ingen barnlängtan så jag har också svårt att sätta mig in i det där. Men folk gör extrema saker för att få barn, nog kan det likställas vid ett biologiskt behov. Och oavsett tycker jag det är processen som är jämförbar.

      Jag håller med dig, jag fattar det inte heller personligen. Men uppenbarligen är det så och det är utgångspunkten.

      • Precis vad jag menar.
        Men det är inte ett behov på samma vilkor som behov av en ny njure tex., även om längtan av barn kan vara extremt stark hos vissa.

        Sen om lagen skulle ändras och det skulle tillåtas, skulle samma typ av granskning behövas göras som granskning vid adoption.

        Men det är en svår fråga utan ett rätt eller fel svar.

Leave a Reply